Vem är vår Bag Lady? Om Elena Ekström, grundare till Bukvy

Intervjuad av Bukvys styrelseordförande Sofia Wigen om kvinnligt entreprenörskap & rutiner i vardagen med barn

Elena Ekström är entreprenör, VD och grundare för väskföretaget Bukvy, som hon drivit sedan 2015. Hon bor i Stockholm och har tillsammans med sin sambo Mattias döttrarna Edda och Bon. För oss är Elena sinnebilden för en entreprenör, och vi undrar (kanske för egen del) hur det har fungerat att bli egenföretagare under mammaledigheten, vara kvinnlig entreprenör och samtidigt få in rutiner i vardagen för sina barn. Kort sagt, hur får en ihop det?

Först och främst, hur mår du idag? Kan du hantera att sommaren är slut och att det absolut ej är varmt i Stockholm längre?

Jag mår jättebra och är helt nöjd med att sommaren är slut. Hösten är min favorittid och längtar efter att jobba med Bukvy och ha rutiner. Sån är jag! 

Du startade Bukvy tillsammans med din bästis Joanna, blev kvinnliga entreprenörer samtidigt som ni skaffade sammanlagt fyra barn. Kan du berätta om hur det var?

Vi startade Bukvy, eller planeringen för det som skulle bli Bukvy, precis innan Joanna blev gravid med sitt första barn. Vi drack vin på hennes balkong och ritade, sydde och testade oss fram. I samband med hennes föräldraledighet och tack vare hennes oerhört lugna, harmoniska bebis som fick vi tid att tänka fritt och få utlopp för hennes kreativa energi i Bukvy projektet. Det var ingenting vi planerat, vare sig barn eller företag, men så blev det! Jag blev själv gravid i början av hennes mammaledighet. Vi hade ju ”vanliga jobb” vid sidan av Bukvy under de första åren, så när Joanna började jobba igen kunde jag ta över under min mammaledighet.

Det låter ju som väldigt bra timing, men Bukvy var alltså inte planerat att vara ett projekt under mammaledigheten?

Nej absolut inte, Bukvy var vår hobby! Men det var perfekt för då hade vi jobbat fram den första Bukvy produkten under Joannas föräldraledighet, så kunde jag köra affärs-sidan under min mammaledighet. Jag hade också turen att få en jätteharmonisk bebis, så jag fick ändå många timmar Bukvytid när min kille var på jobbet. Ibland sa jag att jag gjort mysiga mamma-grejer när jag egentligen satt med Bukvy för att jag förstod att det lät osunt att jag jobbat bort en till solig vårdag. Men absolut det hade ett pris. Jag träffade inte andra mammor, gick härliga barnvagnspromenader eller var på mamma-SATS. Men det var luststyrt för mig med Bukvy. Jag såg det inte som en uppoffring, men jag kan ju se nu att jag nog fått en annan start i min mammaresa om jag hade varit mammaledig på riktigt. Men jag vet ju vem jag är, jag blev besatt och då kan jag inte sluta innan jag är klar. Så är det ju fortfarande. Jag är fortfarande inte klar med Bukvy!

Nu har du två barn, hur är det idag?

Jag tycker föräldraskapet väger upp entreprenörslivet på ett fint sätt, tiden med barnen går ju inte att förhandla. Om någon av barnen behöver mig spelar det ju ingen roll om jag är ”jätteupptagen” med Bukvy. Då får jag lösa det sen och kanske gå upp 4 på morgonen.Tidsmässigt går det inte ihop. Men jag har familjen med mig i det här och det är nödvändigt för att det ska vara trevligt. Jag och min kille separerade för några år sedan men sedan valde vi varandra igen och sedan dess har jag haft mindre dåligt samvete vilket är skönt. Han vet ju precis vad han gav sig in på den gången så att säga haha…

Vad är det största som du har lärt dig av att vara egenföretagare och mammaledig?

Första föräldraledigheten lärde jag mig inte så mycket, jag bara körde. Den andra föräldraledigheten var lite av ett uppvaknande. Då lärde jag mig att det inte går att få ihop alla delar i livet samtidigt. Jag kan inte träffa vänner regelbundet, ha barn, en relation, träna flera gånger i veckan OCH driva ett växande företag. Det var nytt för mig. Jag har behövt omvärdera min syn på prestation och vad som räknas som att lyckas.Jag och Joanna har hade ett känslomässigt jobbigt Bukvy event i New York för några år sedan. Det var en uppenbarelse kring att det inte går att leverera hela tiden. Ibland gäller det bara att dyka upp. Eventet var egentligen ingen katastrof, men vi hade andra förväntningar på oss själva. Jag har lärt mig att acceptera att alla delar av livet inte går ihop vilket leder till att det inte blir perfekt. Men vissa saker går inte att göra avkall på och dit hör ju barnen. Det runt omkring får jag jag göra avkall på, men jag tycker det är värt det. Jag gör ju om valet varje dag! Man kan inte sitta och tänka över så mycket hur man ska göra så det blir perfekt med barnen.

Att driva bolaget Bukvy är ju som en ständigt rörande pussel bara det. Ännu mer med barn i mixen. Hur får du ihop vardagen?

Den har jag ju dessvärre inte svaret på, jag får inte ihop det! Med sänkta krav får jag ihop mycket. Sen är jag lyckligt lottad att leva med en stöttande och närvarande person som verkligen är med på Bukvyresan. Min kille är en super-pappa och har dessutom lyckan att ha ett jobb med oregelbundna arbetstider och många helger. Han kan sköta mycket i vardagen, och jag tar mer på helgerna. Vi pusslar. Det hade varit väldigt svårt om han hade 9-17 jobb. Då hade det varit en annan fråga och du hade definitivt fått ett annat svar. Bukvy är min livsstil och även barnens, det är en familjelivsstil. Jag inkluderar dem i det jag gör. När vi pysslar kanske jag pysslar ritningar eller filar på produkttexter till Bukvy. Så sitter vi och pysslar Bukvyprototyper tillsammans. Edda och Bon är så påhittiga och noggranna när de gör väskor! Men ibland vill de att jag ska ha ett riktigt jobb och vara mer ledig.

När mycket sker på samma gång, och ingen dag är den andra lik, hur är det med rutiner för barnen?

I min drömvärld har vi så bra rutiner för barnen. Men det har vi tyvärr inte. Jag planerar nu tex upp underbara vardagsrutiner inför hösten, men sen är vi otroligt dåliga på att hålla dem. Men nu har vi precis kommit på att ett av barnen ev. behöver rutiner. Så det kommer vi kanske behöva bli bättre på, att faktiskt hålla rutinerna vi sätter upp.

Hur hoppas du att ditt entreprenörskap med Bukvy påverkar dina döttrar?

Om man tar det positiva så får de verkligen se mig leva min dröm. Jag lever mitt bästa liv. De ser att jag tar risker och vågar satsa, misslyckas och borstar av mig, lyckas – allt som entreprenörskap innebär. Vi sitter och pysslar på saker som de sen kan hålla i handen som färdig Bukvyprodukt. Jag hoppas att det visa dem att deras tankar och drömmar är viktiga och att alla bär på kraft att genomföra. Mina föräldrar var också egenföretagare, vilket har gjort att jag inte tycker det är konstigt. Jag kanske inte vet hur man är mamma på annat sätt? Jag växte upp med att vara med mamma på jobbet, så historien upprepar sig antar jag. Vi levde i mammas företagsresa, när det gick bra åkte vi finaste taxin och när det inte gick bra märktes även det så att säga.

Vad är svårast med entreprenörlivsstilen och att vara mamma?

Ja men det är ju att det inte går ihop. Man är otillräcklig på alla plan. Det kanske är en generell känsla för många, men det är ändå rätt tydligt.

Hade du varit mer tillräcklig på ett vanligt jobb då?

Ja men det tror jag faktiskt, för då hade gått hem och haft semester. Bukvy upptar hela mig. Jag har alltid gillat mina jobb och gillat att jobba men jag blev klar på ett annat sätt som anställd. Det tyder också på att det var sunda anställningar såklart!Dock har jag inte fått utlopp för alla mina sidor på samma sätt som jag får nu emd Bukvy. Jag tycker om siffror, webb, marknadsföring men även skönhet, estetik och livsstil. Hur lyxigt är inte det?! Att jag får bygga det här varumärket med hela mig. Det är så fullfilling och spännande, det är viktigare än att vara tillräcklig tycker jag. Förhoppningsvis håller barnen och min kille med.

Vad skulle du vilja ge med dig till andra föräldrarna?

Kanske att möta sina barn just som de är. Jag vill lära känna dem utan att lägga in mina egna rädslor och drömmar– de är sina egna. Kahlil Gibrans ord om förhållandet mellan barn och förälder tycker jag är så fin! Typ att barnen inte är våra, de har sina egna tankar och själar och de kommer ur Livets längtan efter sig själv.